publicerad: 2015
fackman
fack|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • till fack 2 1man 1
Singular | |
---|---|
en fackman | obestämd form |
en fackmans | obestämd form genitiv |
fackmannen | bestämd form |
fackmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fackmän | obestämd form |
fackmäns | obestämd form genitiv |
fackmännen | bestämd form |
fackmännens | bestämd form genitiv |