publicerad: 2015
fasa
1fasa
substantiv
~n fasor • skräck
Singular | |
---|---|
en fasa | obestämd form |
en fasas | obestämd form genitiv |
fasan | bestämd form |
fasans | bestämd form genitiv |
Plural | |
fasor | obestämd form |
fasors | obestämd form genitiv |
fasorna | bestämd form |
fasornas | bestämd form genitiv |
2fasa
verb
~de ~t 1 förskräckas: fasa för ngt2 bringa i fas; stegvis föra in3 göra avsneddad; förse med sneddad kant
Finita former | |
---|---|
fasar | presens aktiv |
fasas | presens passiv |
fasade | preteritum aktiv |
fasades | preteritum passiv |
fasa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att fasa | infinitiv aktiv |
att fasas | infinitiv passiv |
har/hade fasat | supinum aktiv |
har/hade fasats | supinum passiv |
Presens particip | |
fasande | |
Perfekt particip | |
en fasad + substantiv | |
ett fasat + substantiv | |
den/det/de fasade + substantiv |
fasa in
• stegvis införaInfinita former att fasa in infinitiv aktiv Presens particip infasande Perfekt particip en infasad + substantiv ett infasat + substantiv den/det/de infasade + substantiv
fasa ut
• stegvis avlägsnaInfinita former att fasa ut infinitiv aktiv Presens particip utfasande Perfekt particip en utfasad + substantiv ett utfasat + substantiv den/det/de utfasade + substantiv