publicerad: 2015
fladdrig
fladdr·ig
adjektiv
~t ~a • äv. bildl. okoncentrerad; till fladdra
Positiv | |
---|---|
en fladdrig + substantiv | |
ett fladdrigt + substantiv | |
den/det/de fladdriga + substantiv | |
den fladdrige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de fladdrigare + substantiv | |
Superlativ | |
är fladdrigast | |
den/det/de fladdrigaste + substantiv |