publicerad: 2015
fluorescens
flu·or·esc·ens
[‑esen´s el. ‑e∫en´s ljust sj‑ljud]
substantiv
~en • egenskap hos ett ämne att vid bestrålning sända ut kortvarigt ljus
Singular | |
---|---|
en fluorescens | obestämd form |
en fluorescens | obestämd form genitiv |
fluorescensen | bestämd form |
fluorescensens | bestämd form genitiv |