publicerad: 2015
frambesvärja
fram|be·svärja
verb
‑besvor el. ‑besvärjde, ‑besvurit el. ‑besvärjt, ‑besvuren ‑besvuret ‑besvurna el. ‑besvärjd n. ‑besvärjt, pres. ‑besvärjer el. ‑besvär • mana fram: frambesvärja el. besvärja fram ngn/ngt
Finita former | |
---|---|
frambesvärjer | presens aktiv |
frambesvärjs (frambesvärjes) | presens passiv |
frambesvor (frambesvärjde) | preteritum aktiv |
frambesvors (frambesvärjdes) | preteritum passiv |
frambesvärj | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att frambesvärja | infinitiv aktiv |
att frambesvärjas | infinitiv passiv |
har/hade frambesvurit (frambesvärjt) | supinum aktiv |
har/hade frambesvurits (frambesvärjts) | supinum passiv |
Presens particip | |
frambesvärjande | |
Perfekt particip | |
en frambesvuren (frambesvärjd) + substantiv | |
ett frambesvuret (frambesvärjt) + substantiv | |
den/det/de frambesvurna (frambesvärjda) + substantiv | |
den frambesvurne (frambesvärjde) + maskulint substantiv |