publicerad: 2015
framprovocera
fram|pro·voc·era
verb
~de ~t • framprovocera el. vanl. provocera fram ngt
Finita former | |
---|---|
framprovocerar | presens aktiv |
framprovoceras | presens passiv |
framprovocerade | preteritum aktiv |
framprovocerades | preteritum passiv |
framprovocera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att framprovocera | infinitiv aktiv |
att framprovoceras | infinitiv passiv |
har/hade framprovocerat | supinum aktiv |
har/hade framprovocerats | supinum passiv |
Presens particip | |
framprovocerande | |
Perfekt particip | |
en framprovocerad + substantiv | |
ett framprovocerat + substantiv | |
den/det/de framprovocerade + substantiv |