publicerad: 2015
fred
fred
substantiv
~en ~er 1 tillstånd av icke-krig2 få vara i fred få vara ostörd – Alla sammansättn. med freds- hör till fred 1.
Singular | |
---|---|
en fred | obestämd form |
en freds | obestämd form genitiv |
freden | bestämd form |
fredens | bestämd form genitiv |
Plural | |
freder | obestämd form |
freders | obestämd form genitiv |
frederna | bestämd form |
fredernas | bestämd form genitiv |