publicerad: 2015
frestare
frest·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. frestarna • ofta om djävulen
Singular | |
---|---|
en frestare | obestämd form |
en frestares | obestämd form genitiv |
frestaren | bestämd form |
frestarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
frestare | obestämd form |
frestares | obestämd form genitiv |
frestarna | bestämd form |
frestarnas | bestämd form genitiv |