publicerad: 2015
gänga
1gänga
substantiv
~n gängor • spiralformig upphöjning el. skåra på skruv el. mutter
Singular | |
---|---|
en gänga | obestämd form |
en gängas | obestämd form genitiv |
gängan | bestämd form |
gängans | bestämd form genitiv |
Plural | |
gängor | obestämd form |
gängors | obestämd form genitiv |
gängorna | bestämd form |
gängornas | bestämd form genitiv |
2gänga
verb
~de ~t • skapa gängor i
Finita former | |
---|---|
gängar | presens aktiv |
gängas | presens passiv |
gängade | preteritum aktiv |
gängades | preteritum passiv |
gänga | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att gänga | infinitiv aktiv |
att gängas | infinitiv passiv |
har/hade gängat | supinum aktiv |
har/hade gängats | supinum passiv |
Presens particip | |
gängande | |
Perfekt particip | |
en gängad + substantiv | |
ett gängat + substantiv | |
den/det/de gängade + substantiv |
gänga sig
1 passa i varandras gängor2 ⟨vard.⟩ gifta sigOrdform(er) gänga sig