publicerad: 2015
garant
gar·ant
[‑an´t]
substantiv
~en ~er • person som garanterar ngt
Singular | |
---|---|
en garant | obestämd form |
en garants | obestämd form genitiv |
garanten | bestämd form |
garantens | bestämd form genitiv |
Plural | |
garanter | obestämd form |
garanters | obestämd form genitiv |
garanterna | bestämd form |
garanternas | bestämd form genitiv |