publicerad: 2015
giller
giller
[jil´er]
substantiv
gillret; pl. ~, best. pl. gillren • fångstanordning med fälla el. snara
Singular | |
---|---|
ett giller | obestämd form |
ett gillers | obestämd form genitiv |
gillret | bestämd form |
gillrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
giller | obestämd form |
gillers | obestämd form genitiv |
gillren | bestämd form |
gillrens | bestämd form genitiv |