publicerad: 2015
giss
giss
[gis´ el. jis´]
substantiv
~et; pl. ~ • tonen g höjd med ett halvt tonsteg
Singular | |
---|---|
ett giss | obestämd form |
ett giss | obestämd form genitiv |
gisset | bestämd form |
gissets | bestämd form genitiv |
Plural | |
giss | obestämd form |
giss | obestämd form genitiv |
gissen | bestämd form |
gissens | bestämd form genitiv |