publicerad: 2015
gnidning
gnid·ning
substantiv
~en ~ar gnida
Singular | |
---|---|
en gnidning | obestämd form |
en gnidnings | obestämd form genitiv |
gnidningen | bestämd form |
gnidningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gnidningar | obestämd form |
gnidningars | obestämd form genitiv |
gnidningarna | bestämd form |
gnidningarnas | bestämd form genitiv |