publicerad: 2015
gurkört
gurk|ört
substantiv
~en ~er
Singular | |
---|---|
en gurkört | obestämd form |
en gurkörts | obestämd form genitiv |
gurkörten | bestämd form |
gurkörtens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gurkörter | obestämd form |
gurkörters | obestämd form genitiv |
gurkörterna | bestämd form |
gurkörternas | bestämd form genitiv |