publicerad: 2015
hägring
hägr·ing
substantiv
~en ~ar • synvilla, illusion
Singular | |
---|---|
en hägring | obestämd form |
en hägrings | obestämd form genitiv |
hägringen | bestämd form |
hägringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hägringar | obestämd form |
hägringars | obestämd form genitiv |
hägringarna | bestämd form |
hägringarnas | bestämd form genitiv |