publicerad: 2015
härjare
härj·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. härjarna härja
Singular | |
---|---|
en härjare | obestämd form |
en härjares | obestämd form genitiv |
härjaren | bestämd form |
härjarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
härjare | obestämd form |
härjares | obestämd form genitiv |
härjarna | bestämd form |
härjarnas | bestämd form genitiv |