publicerad: 2015
hålrum
hål|rum
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • till 1rum 2 hål
Singular | |
---|---|
ett hålrum | obestämd form |
ett hålrums | obestämd form genitiv |
hålrummet | bestämd form |
hålrummets | bestämd form genitiv |
Plural | |
hålrum | obestämd form |
hålrums | obestämd form genitiv |
hålrummen | bestämd form |
hålrummens | bestämd form genitiv |