publicerad: 2015
hökeri
hök·eri
[‑eri´]
substantiv
~et ~er • ⟨åld.⟩ till hökare
Singular | |
---|---|
ett hökeri | obestämd form |
ett hökeris | obestämd form genitiv |
hökeriet | bestämd form |
hökeriets | bestämd form genitiv |
Plural | |
hökerier | obestämd form |
hökeriers | obestämd form genitiv |
hökerierna | bestämd form |
hökeriernas | bestämd form genitiv |