publicerad: 2015
hakrem
hak|rem
substantiv
~men ~mar • till 1haka 1rem
Singular | |
---|---|
en hakrem | obestämd form |
en hakrems | obestämd form genitiv |
hakremmen | bestämd form |
hakremmens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hakremmar | obestämd form |
hakremmars | obestämd form genitiv |
hakremmarna | bestämd form |
hakremmarnas | bestämd form genitiv |