publicerad: 2015
handreglage
hand|regl·age
substantiv
~t; pl. ~ • t.ex. i bil
Singular | |
---|---|
ett handreglage | obestämd form |
ett handreglages | obestämd form genitiv |
handreglaget | bestämd form |
handreglagets | bestämd form genitiv |
Plural | |
handreglage | obestämd form |
handreglages | obestämd form genitiv |
handreglagen | bestämd form |
handreglagens | bestämd form genitiv |