publicerad: 2015
harläpp
har|läpp
substantiv
~en ~ar • jfr harmynt
Singular | |
---|---|
en harläpp | obestämd form |
en harläpps | obestämd form genitiv |
harläppen | bestämd form |
harläppens | bestämd form genitiv |
Plural | |
harläppar | obestämd form |
harläppars | obestämd form genitiv |
harläpparna | bestämd form |
harläpparnas | bestämd form genitiv |