publicerad: 2015
hembära
hem|bära
verb
‑bar, ‑burit, ‑buren ‑buret ‑burna, pres. ‑bär • ⟨åld.⟩ framföra: hembära ngn sitt tack
Finita former | |
---|---|
hembär | presens aktiv |
hembärs (hembäres) | presens passiv |
hembar | preteritum aktiv |
hembars | preteritum passiv |
hembär | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att hembära | infinitiv aktiv |
att hembäras | infinitiv passiv |
har/hade hemburit | supinum aktiv |
har/hade hemburits | supinum passiv |
Presens particip | |
hembärande | |
Perfekt particip | |
en hemburen + substantiv | |
ett hemburet + substantiv | |
den/det/de hemburna + substantiv |