publicerad: 2015
historicitet
hist·or·ic·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en • förhållandet att vara historiskt sann el. verklig
Singular | |
---|---|
en historicitet | obestämd form |
en historicitets | obestämd form genitiv |
historiciteten | bestämd form |
historicitetens | bestämd form genitiv |