publicerad: 2015
holländska
holländska
uppdelas holl|ländska
substantiv
~n ‑ländskor 1 knappast pl.; språket i Nederländerna, nederländska2 kvinna från Nederländerna, nederländska
Singular | |
---|---|
en holländska | obestämd form |
en holländskas | obestämd form genitiv |
holländskan | bestämd form |
holländskans | bestämd form genitiv |
Plural | |
holländskor | obestämd form |
holländskors | obestämd form genitiv |
holländskorna | bestämd form |
holländskornas | bestämd form genitiv |