publicerad: 2015
hovmålare
hov|mål·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑målarna • mest i äldre tid
Singular | |
---|---|
en hovmålare | obestämd form |
en hovmålares | obestämd form genitiv |
hovmålaren | bestämd form |
hovmålarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hovmålare | obestämd form |
hovmålares | obestämd form genitiv |
hovmålarna | bestämd form |
hovmålarnas | bestämd form genitiv |