publicerad: 2015
illbatting
ill|batt·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ okynnigt barn
Singular | |
---|---|
en illbatting | obestämd form |
en illbattings | obestämd form genitiv |
illbattingen | bestämd form |
illbattingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
illbattingar | obestämd form |
illbattingars | obestämd form genitiv |
illbattingarna | bestämd form |
illbattingarnas | bestämd form genitiv |