publicerad: 2015
ilning
il·ning
substantiv
~en ~ar • till ila 2
Singular | |
---|---|
en ilning | obestämd form |
en ilnings | obestämd form genitiv |
ilningen | bestämd form |
ilningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ilningar | obestämd form |
ilningars | obestämd form genitiv |
ilningarna | bestämd form |
ilningarnas | bestämd form genitiv |