publicerad: 2015
infinna
in|finna
verb
‑fann, ‑funnit, pres. ‑finner • tills. med sig:
Finita former | |
---|---|
infinner | presens aktiv |
infann | preteritum aktiv |
infinn | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att infinna | infinitiv aktiv |
har/hade infunnit | supinum aktiv |
Presens particip | |
infinnande |
infinna sig
• komma vanl. till avtalat möteOrdform(er) infinna sig