publicerad: 2015
inhoppning
in|hopp·ning
substantiv
~en ~ar 2hoppa (in)
Singular | |
---|---|
en inhoppning | obestämd form |
en inhoppnings | obestämd form genitiv |
inhoppningen | bestämd form |
inhoppningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inhoppningar | obestämd form |
inhoppningars | obestämd form genitiv |
inhoppningarna | bestämd form |
inhoppningarnas | bestämd form genitiv |