publicerad: 2015
inhyrning
in|hyr·ning
substantiv
~en ~ar inhyra
Singular | |
---|---|
en inhyrning | obestämd form |
en inhyrnings | obestämd form genitiv |
inhyrningen | bestämd form |
inhyrningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inhyrningar | obestämd form |
inhyrningars | obestämd form genitiv |
inhyrningarna | bestämd form |
inhyrningarnas | bestämd form genitiv |