publicerad: 2015
inklarering
in|klar·er·ing
substantiv
~en ~ar inklarera
Singular | |
---|---|
en inklarering | obestämd form |
en inklarerings | obestämd form genitiv |
inklareringen | bestämd form |
inklareringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inklareringar | obestämd form |
inklareringars | obestämd form genitiv |
inklareringarna | bestämd form |
inklareringarnas | bestämd form genitiv |