publicerad: 2015
inropare
in|rop·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑roparna inropa 1
Singular | |
---|---|
en inropare | obestämd form |
en inropares | obestämd form genitiv |
inroparen | bestämd form |
inroparens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inropare | obestämd form |
inropares | obestämd form genitiv |
inroparna | bestämd form |
inroparnas | bestämd form genitiv |