publicerad: 2015
inställelse
in|ställ·else
substantiv
~n ~r • till inställa sig 1
Singular | |
---|---|
en inställelse | obestämd form |
en inställelses | obestämd form genitiv |
inställelsen | bestämd form |
inställelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inställelser | obestämd form |
inställelsers | obestämd form genitiv |
inställelserna | bestämd form |
inställelsernas | bestämd form genitiv |