publicerad: 2015
intern
1in·tern
[‑tä´rn]
adjektiv
~t ~a • inre; invärtes; gällande en sluten krets – Alla sammansättn. med intern- hör till 1intern.
Positiv | |
---|---|
en intern + substantiv | |
ett internt + substantiv | |
den/det/de interna + substantiv | |
den interne + maskulint substantiv |
2in·tern
[‑tä´rn]
substantiv
~en ~er • i anstalt internerad person
Singular | |
---|---|
en intern | obestämd form |
en interns | obestämd form genitiv |
internen | bestämd form |
internens | bestämd form genitiv |
Plural | |
interner | obestämd form |
interners | obestämd form genitiv |
internerna | bestämd form |
internernas | bestämd form genitiv |