publicerad: 2015
invärtesläkare
in·värt·es|läk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läkarna invärtes läkare
Singular | |
---|---|
en invärtesläkare | obestämd form |
en invärtesläkares | obestämd form genitiv |
invärtesläkaren | bestämd form |
invärtesläkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
invärtesläkare | obestämd form |
invärtesläkares | obestämd form genitiv |
invärtesläkarna | bestämd form |
invärtesläkarnas | bestämd form genitiv |