publicerad: 2015
invalid
in·val·id
[‑i´d]
substantiv
~en ~er • person som lider av invaliditet
Singular | |
---|---|
en invalid | obestämd form |
en invalids | obestämd form genitiv |
invaliden | bestämd form |
invalidens | bestämd form genitiv |
Plural | |
invalider | obestämd form |
invaliders | obestämd form genitiv |
invaliderna | bestämd form |
invalidernas | bestämd form genitiv |