publicerad: 2015
jargong
jarg·ong
[∫argåŋ´]
substantiv
~en ~er • språk typiskt för en yrkesgrupp; stereotypt uttryckssätt
Singular | |
---|---|
en jargong | obestämd form |
en jargongs | obestämd form genitiv |
jargongen | bestämd form |
jargongens | bestämd form genitiv |
Plural | |
jargonger | obestämd form |
jargongers | obestämd form genitiv |
jargongerna | bestämd form |
jargongernas | bestämd form genitiv |