publicerad: 2015
kälkborgare
kälk|borg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑borgarna • trångsynt person, bracka
Singular | |
---|---|
en kälkborgare | obestämd form |
en kälkborgares | obestämd form genitiv |
kälkborgaren | bestämd form |
kälkborgarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kälkborgare | obestämd form |
kälkborgares | obestämd form genitiv |
kälkborgarna | bestämd form |
kälkborgarnas | bestämd form genitiv |