publicerad: 2015
kärnklyvning
kärn|klyv·ning
substantiv
~en ~ar • till 1kärna 2 klyvning
Singular | |
---|---|
en kärnklyvning | obestämd form |
en kärnklyvnings | obestämd form genitiv |
kärnklyvningen | bestämd form |
kärnklyvningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kärnklyvningar | obestämd form |
kärnklyvningars | obestämd form genitiv |
kärnklyvningarna | bestämd form |
kärnklyvningarnas | bestämd form genitiv |