publicerad: 2015
kandidatur
kand·id·at·ur
[‑u´r]
substantiv
~en ~er • till kandidat 1
Singular | |
---|---|
en kandidatur | obestämd form |
en kandidaturs | obestämd form genitiv |
kandidaturen | bestämd form |
kandidaturens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kandidaturer | obestämd form |
kandidaturers | obestämd form genitiv |
kandidaturerna | bestämd form |
kandidaturernas | bestämd form genitiv |