publicerad: 2015
karantänsläkare
karant·äns|läk·are
el. karant·än|läk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läkarna karantän läkare
Singular | |
---|---|
en karantänsläkare (en karantänläkare) | obestämd form |
en karantänsläkares (en karantänläkares) | obestämd form genitiv |
karantänsläkaren (karantänläkaren) | bestämd form |
karantänsläkarens (karantänläkarens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
karantänsläkare (karantänläkare) | obestämd form |
karantänsläkares (karantänläkares) | obestämd form genitiv |
karantänsläkarna (karantänläkarna) | bestämd form |
karantänsläkarnas (karantänläkarnas) | bestämd form genitiv |