publicerad: 2015
karpa
karpa
verb
~de ~t • tills. med upp sig, åt sig:
Finita former | |
---|---|
karpar | presens aktiv |
karpade | preteritum aktiv |
karpa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att karpa | infinitiv aktiv |
har/hade karpat | supinum aktiv |
Presens particip | |
karpande |
karpa upp sig
• ⟨finl., vard.⟩ repa sig, bli bättreInfinita former att karpa upp sig infinitiv aktiv
karpa åt sig
• ⟨finl., vard.⟩ roffa åt sigInfinita former att karpa åt sig infinitiv aktiv