publicerad: 2015
kassett
kass·ett
[‑et´]
substantiv
~en ~er 1 låda el. behållare för film el. magnetband2 fördjupat fält i tak – Nästan alla sammansättn. med kassett- hör till kassett 1.
Singular | |
---|---|
en kassett | obestämd form |
en kassetts | obestämd form genitiv |
kassetten | bestämd form |
kassettens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kassetter | obestämd form |
kassetters | obestämd form genitiv |
kassetterna | bestämd form |
kassetternas | bestämd form genitiv |