publicerad: 2015
kastellan
kast·ell·an
[‑a´n]
substantiv
~en ~er • slottsvaktmästare; slottsfogde i äldre tid
Singular | |
---|---|
en kastellan | obestämd form |
en kastellans | obestämd form genitiv |
kastellanen | bestämd form |
kastellanens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kastellaner | obestämd form |
kastellaners | obestämd form genitiv |
kastellanerna | bestämd form |
kastellanernas | bestämd form genitiv |