publicerad: 2015
kelimmatta
kelim|matta
substantiv
~n ‑mattor kelim 1matta 1
Singular | |
---|---|
en kelimmatta | obestämd form |
en kelimmattas | obestämd form genitiv |
kelimmattan | bestämd form |
kelimmattans | bestämd form genitiv |
Plural | |
kelimmattor | obestämd form |
kelimmattors | obestämd form genitiv |
kelimmattorna | bestämd form |
kelimmattornas | bestämd form genitiv |