publicerad: 2015
klev
klev
substantiv
~en ~ar • ⟨prov.⟩ bergsklyfta; bergvägg, brant
Singular | |
---|---|
en klev | obestämd form |
en klevs | obestämd form genitiv |
kleven | bestämd form |
klevens | bestämd form genitiv |
Plural | |
klevar | obestämd form |
klevars | obestämd form genitiv |
klevarna | bestämd form |
klevarnas | bestämd form genitiv |
klev
se under kliva