publicerad: 2015
clinch
clinch
el. klinch
[klin´ç]
substantiv
~en • fastlåsning i boxning; gå i clinch med gå i närkamp med
Singular | |
---|---|
en clinch (en klinch) | obestämd form |
en clinchs (en klinchs) | obestämd form genitiv |
clinchen (klinchen) | bestämd form |
clinchens (klinchens) | bestämd form genitiv |