publicerad: 2015
klinka
1klinka
verb
~de ~t • till 2klink
Finita former | |
---|---|
klinkar | presens aktiv |
klinkas | presens passiv |
klinkade | preteritum aktiv |
klinkades | preteritum passiv |
klinka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att klinka | infinitiv aktiv |
att klinkas | infinitiv passiv |
har/hade klinkat | supinum aktiv |
har/hade klinkats | supinum passiv |
Presens particip | |
klinkande |
2klinka
substantiv
~n klinkor 1 stängningsanordning för dörr2 ⟨vard.⟩ skinka hos människa
Singular | |
---|---|
en klinka | obestämd form |
en klinkas | obestämd form genitiv |
klinkan | bestämd form |
klinkans | bestämd form genitiv |
Plural | |
klinkor | obestämd form |
klinkors | obestämd form genitiv |
klinkorna | bestämd form |
klinkornas | bestämd form genitiv |