publicerad: 2015
klorat
klor·at
[‑a´t]
substantiv
~et; pl. ~er el. ~ • salt av klorsyra
Singular | |
---|---|
ett klorat | obestämd form |
ett klorats | obestämd form genitiv |
kloratet | bestämd form |
kloratets | bestämd form genitiv |
Plural | |
klorater (klorat) | obestämd form |
kloraters (klorats) | obestämd form genitiv |
kloraterna (kloraten) | bestämd form |
kloraternas (kloratens) | bestämd form genitiv |