publicerad: 2015
knäa
knäa
verb
~de ~t • svikta i knäna, gå med krökta knän; till knä 1
Finita former | |
---|---|
knäar | presens aktiv |
knäas | presens passiv |
knäade | preteritum aktiv |
knäades | preteritum passiv |
knäa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att knäa | infinitiv aktiv |
att knäas | infinitiv passiv |
har/hade knäat | supinum aktiv |
har/hade knäats | supinum passiv |
Presens particip | |
knäande | |
Perfekt particip | |
en knäad + substantiv | |
ett knäat + substantiv | |
den/det/de knäade + substantiv |